Turbulens och oro skapar osäkerhet på de finansiella marknaderna. Hur agerar banksektorn?
De senaste veckornas turbulens och oro har till viss del stillats sedan det meddelats att UBS tar över Credit Suisse. Den nya banken kommer bli en av europas största med tillgångar på cirka 1 700 miljarder dollar. Det verkar dock inte som att detta har lugnat marknaden helt, oron över att fler banker ska sitta med dåliga tillgångar har fortsatt prägla europeiska bankaktier i form av ett pressat Deutsche Bank dess tillgångar samt att Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordeas fått se aktiekurserna sjunka med i snitt 20 procent under mars månad.
Med denna turbulens som anledning ökade istället förhoppningarna på att Fed skulle ta till sig av den oro som varit och därmed vara mer duvaktig i sin syn på framtida räntehöjningar. Emellertid gick Fed till viss del emot oron och höjde styrräntan med 25 procentenheter upp till intervallet 4,75 – 5,00 procent förra veckan. Direktionen var enig i sitt beslut men uppgav samtidigt att turbulensen gör framtiden svårare att uttala sig om. Visserligen övervägde man en paus i höjningen men att konsensus stod bakom en höjning denna gång. Feds räntebana visar på en ytterligare 25-punktershöjning under 2023 vilket tyder på att toppen snart kan vara nådd. Powell meddelade även på en efterföljande konferens att direktionen kommer titta på inkommande data och faktisk effekt på bankernas kreditgivning och hur detta påverkar behovet av räntehöjningar.
ECB meddelar samtidigt att man övervakar bankoron och står beredd att agera genom att tillföra likviditet, detta enligt ett uttalande från ECB-chefen Christine Lagarde under ett eurotoppmöte i fredags. För närvarande ser ECB ingen anledning till oro och upprepade att exponeringen mot Silicon Valley och Credit Suisse är mycket begränsad för banker inom EU.
Bloomberg rapporterade i helgen att de amerikanska myndigheterna överväger att Fed ska få utökade lånefaciliteter för banker och även för First Republic Bank att kunna stärka dess balansräkning. Vidare har man fått uppgifter om att utflödena från större bankers konton avtagit. Om dessa åtgärder är tillräckliga för att avvärja en bredare kris återstår därmed att se.
I Sverige har även Erik Thedéen uttalat sig efter ett möte med stabilitetsrådet förra veckan att beskedet från februari fortfarande gäller, det vill säga att styrräntan kommer behöva höjas med 25-50 procentenheter vid nästa möte i april. I samma stund vidhåller han att inkommande data fram till dess är av vikt för penningpolitikens framtida utformning vilket betyder att de tar den finansoro som varit på allvar. Även Anna Breman hänvisar till besked från februari och påpekar att det är av största vikt att agera för att inflationen återigen ska bli låg och stabil.
Förutom Fed har Norges Bank höjt styrräntan som förväntat med 25 procentenheter till 3 procent. Därutöver flaggades för ytterligare höjningar i maj. Även Schweiz Nationalbank höjde som väntat med 0,5 procentenheter till 1,5 procent liksom Bank of England som höjde med 25 procentenheter till 4,25 procent.
Sammantaget har de flesta centralbanker följt den räntebana de tidigare aviserat men nytt för nu är att de till följd av den senaste tidens turbulens är mer duvaktiga i sin framtoning och betonar att inkommande data den närmaste framtiden ska få större utrymme i hur det fortsatta strategin ska se ut.
Ute i världen meddelar Kanada att inflationen för februari månad kom in lägre än förväntat, 5,2 procent i årstakt mot förväntade 5,4 procent. Samtidigt meddelar Storbritannien att inflationen ökade till 10,4 procent för samma månad, att ställas mot en förväntad inflation om 9,9 procent. Kärninflationen var också högre än väntat, 6,2 procent mot förväntade 5,7 procent.
I Sverige visar senaste korttransaktionsdata från Swedbank att hushållen blir mer restriktiva och minskar sin konsumtion på det mesta förutom livsmedel. I reala termer minskade konsumtionen med 11 procent den senaste månaden, där löpande priser på bland annat kläder och skor sjönk med 20 procent och möbler med 10 procent. Detta till trots har Finansinspektionen nyligen presenterat sin bolånerapport i vilken man konstaterar utifrån data att hushållen har goda marginaler i sin ekonomi och har förmåga att hantera högre räntor men att inflationen och ett högre ränteläge utan tvekan är kännbart.
Hur hanterar då bankerna denna situation och vilka möjligheter har man att låna för närvarande?
Vad gäller bolånemarknaden visar nyligen presenterad statistik från SCB att tillväxttakten för den totala utlåningen till hushållen var 2,8 procent i februari i årstakt, vilket var den tionde månaden i rad med fallande tillväxt. Här framgår också att hushållens totala lånestock – där 83 procent utgörs av bolån – minskade från 4 901 miljarder kronor i januari till 4 899 miljarder kronor i februari. För första gången sedan 2005 sjunker alltså det totala värdet av bolånen. Förklaringen till detta hittar vi med största sannolikhet i inbromsningen på bostadsmarknaden med lägre nyutlåning men även att hushållen amorterar mer i syfte att få ner den månatliga räntekostnaden. Även utlåningen till företag minskar i tillväxt enligt SCB, till den lägsta nivån sedan april 2022. Här bedöms orsaken framför allt bero på bostadsbyggarnas neddragning av nybyggnationen sedan sommaren 2022. Med hänsyn taget till ovanstående är det lätt att tro att bankernas vilja att låna ut är kraftigt försämrat. Så var visserligen fallet under hösten förra året men New Propertys regelbundna kontakter med bankerna gällande kommersiella fastigheter säger dock att det finns en vilja och ambition hos de flesta banker att låna ut, men nu mer än någonsin är ett stabilt kassaflöde som i sin tur grundas på finansiellt uthålliga och starka hyresgäster av högsta vikt för att säkerställa en långsiktig återbetalning. Att se att hyresgästerna klarar av ökade kostnader är en viktig parameter i den totala bedömningen. Givet detta är det New Propertys bedömning att möjligheterna att låna är goda även om belåningsgraderna är mer modesta samt att amorteringskrav och i synnerhet räntor är på betydligt högre nivåer än för ett år sedan.
Analyser
/03 Apr 2023