Skuldtak och svag svensk krona
USA
Diskussion kring det amerikanska skuldtaket har fortsatt under veckan där bland annat Janet Yellen har uttalat sig om att det inte finns några möjligheter att USA kan betala av alla förfall fram till mitten av juni. I princip förs dagliga förhandlingar om villkoren mellan Vita huset och kongressen, dock bedöms de så här långt resultatlösa vilket har ökat risken för en default på kommande återbetalningar. Detta har fått räntorna på amerikanska statsskuldväxlar med förfall strax efter första juni att öka kraftigt. Skuldtaket uppgår idag till hisnande 31 400 miljarder USD. Huvudscenariot är att parterna kommer överens men troligen kommer de närmaste dagarna präglas av fortsatt börsoro.
Utöver detta har Fed släppt protokollet från det senaste räntemötet i början av maj där man justerade budskapet om en mjukare framtoning kring framtida eventuella räntehöjningar. Uttalanden från Fed-ledamöter de sista veckorna visar dock på att det råder delade meningar om huruvida räntan bör höjas i juni eller om den ska lämnas oförändrad. Marknaden prisar för närvarande in en höjning av styrräntan i juni till 30 procent.
Sverige
I Sverige har färsk data släppts om arbetslösheten vilken för april månad uppgick till 7,1 procent. Det är en minskning från 7,2 procent månaden innan. Arbetsmarknaden visar således fortsatta tecken på motståndskraft, även om signalerna finns som tyder på att det blivit lättare att hitta arbetskraft för de bolag som söker det. En anledning till att arbetsmarknaden fortfarande visar så goda siffror kan vara att bolagen har pandemin i färskt minne och vill undvika de stora svårigheterna med att hitta ny personal när det väl vänder.
Vidare har Erik Thedéen i veckan uttalat sig om att den svaga kronan är ett problem och kan enligt honom påverka riksbankens syn på inflationen och därmed också de penningpolitiska besluten framöver. Samtidigt med detta kom färsk information in om att producentpriserna sjönk i april på fallande energipriser och baseffekter till en årstakt om 1,3 procent, att jämföras med 3,5 procent i mars. Förhoppningsvis kan detta tas med på den positiva sidan innan riksbanksdirektionen ses för nästa räntemöte i slutet av juni. Innan mötet kommer bland annat ytterligare inflationsstatistik för maj månad.
Övrigt
- Världshandeln ökade med 1,5 procent i volym i mars jämfört med februari, efter att ha minskat med 0,8 procent jämfört med månaden innan. Detta visar statistik från CPB World Trade Monitor.
- När Kina under förra hösten öppnade upp efter coronapandemin trodde många bedömare att det uppdämda behovet skulle resultera i en ökad handel. Än så länge verkar detta inte ha skett, utan statistik visar att Kina växer långsammare än beräknat.
- De tidigare så höga fraktpriserna har nu kommit ned och normaliserats på nivåer som är i linje med vad som rådde innan pandemin.
- Även priser på spannmål, industrimetaller, stål och timmer har gått ned till nivåer strax över vad som gällde före pandemin.
- Naturgaspriserna har även de sjunkit markant och lagren är välfyllda i Europa. Oron förra hösten inför vad som skulle ske med priserna och huruvida kapaciteten skulle räcka till under vintern när sanktionerna mot Ryssland slagit till kom lite på skam, även om det fanns ett antal tillfällen då energipriserna var mycket höga. De höga temperaturerna i Europa som redan slagit till och som förväntas vara mycket höga under sommaren kan möjligen vara en anledning till viss oro, då energikrävande kylning av fastigheter kommer vara mycket behövd.
Varmt välkommen att kontakta mig!
Analyser, Finansiering
/26 May 2023