Veckan präglades inledningsvis av förväntningar inför riksbankens räntemöte i onsdags. I linje med vad många förutspådde höjde Riksbanken styrräntan med 50 räntepunkter till 3,50 procent.
Sverige
Av det stora flertalet ekonomer på banker och övriga institut trodde merparten på en höjning av styrräntan med 50 räntepunkter vilket också infriades. Intressant dock är att två av Riksbankens fem ledamöter förespråkade en höjning med endast 25 räntepunkter och en räntebana som indikerar en hög sannolikhet för ytterligare höjningar i juni och/eller september. Mot bakgrund av måttliga löneökningar, stabila inflationsförväntningar i kombination med den svaga och nedreviderade prognosen för den inhemska efterfrågan, menar de två att den politiska åtstramningen nu bör gå gradvis fram för att kunna vara öppen för olika handlingsalternativ längre fram. Skulle detta inte vara nog finns möjligheten att genomföra större höjningar senare under året. De övriga tre, vars rekommendationer således vägde över, menar på att i Sverige, liksom i övriga världen, är inflationen fortfarande alldeles för hög och för långt från inflationsmålet. Visserligen har KPIF-inflationen sjunkit något de senaste månaderna men det beror på att energipriserna fallit. Bortsett från energipriserna har inflationen under året varit påtagligt högre än väntat.
Riksbankens prognos visar att styrräntan troligen kommer att höjas med ytterligare 25 räntepunkter i juni eller september vilket fick marknaden att tolka det som mer mjukt än tidigare vilket i sin tur fick kronan att falla. Som mest tappade kronan mot euron med 10 öre vilket är ovanligt mycket och ett ännu större tapp än vid räntebeskedet i februari. Den mjukare framtoningen skapar möjligheter för Riksbanken att vara flexibel och att ta tillvara de marknadsdata som kommer framåt.
Många ekonomer pratar sedan en tid tillbaka och med regelbundenhet om styrräntesänkningar redan i slutet av detta år och under 2024. Bland annat skriver Swedbank i sin senaste Economic Outlook att man förväntar sig en styrränta som toppar på 4 procent i slutet av 2023 vilket därefter, med start i februari, följs av en rad räntesänkningar vilket ger en styrränta om 2,75 procent i slutet av 2024. Vidare bedömer banken att inflationen sjunker och åter börjar närma sig 2 procent en bit in på 2024, samtidigt som årstakten för KPIF sjunker under inflationsmålet.
Som vi kan se av ovanstående tabell är Riksbanken inte inne på samma linje. Visserligen är man öppen för fler räntehöjningar i år men fram till 2025 bedöms endast en ytterst marginell sänkning ske. Detta är naturligtvis behäftat med stor osäkerhet och Erik Thedéen har sedan han tillträdde lagt sig vinn om att vara tydlig och därför trummat in ett budskap som inte andas positivism, allt för att hålla alla dörrar öppna och slippa stå med skägget i brevlådan om man lovar för mycket. Vad gäller inflationen är man mer försiktig i jämförelse med Swedbank och räknar med att KPI (inklusive boräntor) i genomsnitt ligger nära 2 procent högre under 2024, det vill säga 4 procent.
Min personliga bedömning är att inflationen kommer vara svårare att få ned mot 2 procent än vad man tror, delvis beroende på högre krav på löneökningar och delvis att inflationen är importerad och så länge kriget i Ukraina fortgår kommer många varor fortsatt ligga på en relativt hög nivå, innan varuproduktionen kan flyttas till mindre volatila marknader.
Vi har under 2000-talet vant oss vid en hög levnadsstandard och vi gör allt vi kan för att inte få den försämrad. Såsom konjunkturcyklerna sett ut tidigare har de varit mer vågformade, det vill säga mjukare toppar och dalar. På senare tid har de tenderat att bli mer skarpa i sina former för att vi vill ut ur en lågkonjunktur så fort som möjligt. Respekten för att låta konjunkturerna ha sin gilla gång är inte längre självklar, till mångt och mycket beroende på den penningpolitik som förts av centralbankerna.
USA
Det så kallade skuldtaket har debatterats en del de sista veckorna och under onsdagen lyckades den republikanska majoriteten i representanthuset rösta igenom ett förslag om att höja skuldtaket i utbyte mot breda utgiftsnedskärningar de kommande tio åren. Troligen kommer förslaget inte antas av senaten, men beslutet ses ändå som en framgång för dess republikanske talman, Kevin McCarthy, som härigenom hoppas få presidenten till förhandlingsbordet
I USA visar preliminär BNP-data för första kvartalet att den amerikanska ekonomin växte med 1,1 procent i årstakt, vilket är en nedgång från 2,6 procent under fjärde kvartalet. Förväntat var en siffra på 2 procent. Vidare kom arbetsmarknadsdata som visade att antalet nya arbetslösa sjönk med 16 000 till 230 000. Förväntat var 248 000. Det är således en fortsatt hög sannolikhet att Fed höjer med 25 räntepunkter på onsdag nästa vecka.
Analyser, Finansiering
/28 Apr 2023